Etiketter

onsdag 24 oktober 2012

Deckare



Det var en mörk natt i november och  vinden blåste kallt i löven. Han gick där ensam i sin svarta jacka och slitna jeans. Mannen gick förbi fyllebänken och lekplatsen i parken. Han hade en hund med sig. Hunden var en svart labrador som inte hade koppel på sig, den såg ut att vara väldigt väl dresserad att gå vid mannens sida. Mannen var ute på kvällspromenaden och klockan hade precis passerat tolv. En skugga rörde sig bakom dom men mannen märkte inget. Hunden började skälla och vände sig om men mannen bara fortsatte och gå och kallade på sin hund. Efter ett tag gav hunden upp och följde med mannen igen. Fortfarande var mannen helt omedveten om skuggan som rörde sig bakom dom....

Sydsvenskan:

   Man mördad i höstnatten
En man var ute och gick vid 12-tiden inatt och blev brutalt mördad av en okänd person i Stadsparken, Lund. Polisen vill inte gå in på detaljer, och man vet inte mycket mer än så i nuläget. Vet du något om mordet snälla kontakta kriminalutredaren
Bengt Svensson - 070 13 54 867


Ludde rös i hela kroppen när han läste artikeln. Det är ju inte så långt ifrån där han bor, han bor vid Clemenstorget mitt emot ICA Kvantum. Och så hände det ju inatt, för bara drygt två timmar sedan. Shit vad internet uppdaterar sig snabbt, tänkte Ludde.

Luddes mamma och pappa är skilda och han bor ensam med sin mamma. Det var två år sedan dom skilde sig och Ludde gick i 7:an. Så nu har hans mamma gift om sig med en ung kille på 32 bast. Aldrig trodde han att mamma skulle falla för en sån typ. Hon blir ju faktiskt 40 nu till våren.

Han hörde dörren smälla igen. Han hörde någon ta av sig och gå in till sovrummet, antagligen hans låtsaspappa. Ludde kollade på klockan, halv tre... Vad gör han hemma såhär sent? Han måste ha varit ute när mordet skedde, men han var väl antagligen inte där eller?  Han kollade färdigt på datorn och gick sedan och la sig.

- Vakna Ludde du blir sen till skolan!
Det var mamma som ropade ifrån köket.
-Kommer! ropade Ludde tillbaka med en nyvaken och trött röst.
Kanske det inte var någon bra idé att sitta uppe och titta på film till klockan tre och läsa tidningen, tänkte han.
-Hörde att du var uppe sent igår?
- Jag kunde inte sova, var det enda Ludde kunde komma på som ursäkt.
-Jaja, hur som helst måste du sticka nu annars blir du sen.

Ludde tog mackan med prickigkorv i handen och hoppade på cykeln. Han går på Lerbäckskolan så det var inte så långt att cykla.
- Fan! tänkte han, det var ju nationellt prov idag i både matte och svenska.
När han kom fram till skolan var skolgården helt tom. Han ställde cykeln intill gympasalsväggen och sprang lite smått till svenskan. När Ludde tagit sig upp för trapporna och precis skulle knacka på dörren så såg han en polis stå och prata på insidan. Luddes lärare Eva såg honom innan han hade hunnit knacka och gick mot dörren för att öppna.
- Hej, nationelt prov inställt idag. Det är istället en polis här som vill prata med klassen. Han började alldeles nyss. Gå och sätt dig på din plats, viskade Eva så tyst hon kunde.
Ludde pustade ut samtidigt som han smög ner bakom sin plats längst bak i klassrummet.

- Hej, mitt namn är Bengt, men kallas Bengan. Jag är här för att prata om ett mord som skedde här i Lund igår natt. Jag vill inte gå in på för mycket detaljer på grund av säkerheten, men om något vet något eller ser något misstänksamt så kom direkt till stationen! Alla vet var den ligger va?
- Mm, mumlade klassen.
-Bra! För det är så här att vi går ut med en kampanj som heter: Safe street. Det går ut på att poliser kommer ut och pratar om mordet i hela Lund, som också ska förebygga sådana här trauman i framtiden.

Efter en lång och tråkig skoldag, som vanligt gick Ludde mot sin cykel och kom precis utanför dörren när han såg.... en svart labrador ligga och sova under hans cykel. Han försökte ruska lite på hunden och kalla lite tyst på den.
-Hej vovven. Ligger du här?
Hunden började slicka på Luddes hand. Efter en stund lyfte Ludde sin cykel över hunden och började så smått cykla iväg. När han cyklat ungefär en femhundra meter vände han sig om och märke att hunden kom springande efter. Han hoppade genast av cykeln och satte sig ner på huk.
-Ja kom då vovven, sa han med en ljus och glad röst.
När han klappat hunden en stund sa han:
- Jaha, så du vill följa med mig hem? Kom så går vi.
Ludde började leda sin cykel och hunden gick tätt intill honom.

-Hemma!
-Hej gubben: Hur var skolan? Kom du i tid? ropade  Luddes mamma från köket.
-Jadå, allt har gått bra, men titta vad jag hittade sovande under min cykel.
-Oj herregud så söt, men hur fick du in honom genom porten och upp för trappen?
-Han har varit som ett plåster på mig ända sedan jag väckte honom.
Ludde berättade lite mer detaljer och sen fixade dom tillsammans några filtar och lite annat där han kunde vara.

Luddes låtsatspappa kom hem en stund efter Ludde och märkte direkt hunden.
-Vem är det? Jag gillar inte honom, sa Luddes låtsaspappa med en mörk och bestämd ton.
-Okej!?!, svarade Ludde lite förvånat och visste inte mer vad han skulle säga.
-Jo, jag behöver prata med dig, sa mamma till Stefan, som Luddes låtsatspappa heter.
-Mm vad är det?
- Jag vill prata själv om det går bra?
-Okej.
Dom gick iväg in i sovrummet och stängde dörren om sig. Ludde ville veta vad dom pratade om så han smög närmare och satte örat till. Tyvärr var fönstret öppet så det brusade hela tiden vilket gjorde att Ludde inte hörde vad riktigt vad dom sa. Men han uppfattade något om söndags natt och Stadsparken.
- Det var ju den natten Stefan kom hem jättesent. Tänk om... nej! Inte kunde väll Stefan..... ha mördat......
Ludde ruskade på huvudet och gick ut till hunden som låg och sov på sin filt. Han försökte tänka på något annat. Han lade sig ner bredvid hunden klappade honom på magen. Men precis när Ludde skulle resa sig upptäckte han att han var blodig på handen. Han kollade efter något sår på handen, men upptäckte ganska snart att blodet inte kom från handen...

-Okej, jag får väl lita på dig, sa Luddes mamma samtidigt som hon öppnade dörren till sovrummet och gick till köket för att sätta på kaffe.
-Stefan, vill du ha en kopp?
-Gärna det älskling, svarade han.

-MAMMA! kom och kolla, huden blöder, ropade Ludde.
-Va? jag kommer!
Efter ett tag när mamma tittat på hunden sa hon med låg mörk och sådär läskigt ton som bara Luddes mamma kan få fram:
-Det är inte hunden som blöder, kom vi åker till polisen...

- Hej, kommissarie Bengt Svensson, vad kan jag hjälpa till med?
Stefan mötte kommissarien med en kostig blick och tittade sedan bort.
Ludde fick berätta hela historien med hunden som han hittat och hur han upptäckte blodet och alla andra detaljer.
-Okej, vi ska ta DNA- test och se vem blodet tillhör, vi återkommer om vi får någon ny information.
Luddes familj åkte hem igen och börja leva ett normalt liv.



EN MÅNAD SENARE:
Det ringer hemma hos Ludde och Luddes mamma svarar.
-Ludde det är telefon till dig!
-Hej det är Ludde.
-Tjenare Ludde, kommissarien här jag vill bara berätta lite goda nyheter.
Det visade sig att blodet på hunden hade lett till mannen som mördade den där mannen i stadsparken. Ludde blev helt chockad och visste inte vad han skulle säga.
-Wow, det hade jag inte förväntat mig, men hur kom blodet på hunden?
- När mördaren slog till så hade mannen fått fram en penna ur fickan som han stack mördaren med innan han dog. Mördaren hade sedan trillat och hunden hade hoppat på honom.
-Oj, tänkte Ludde och visste inte riktigt vad han skulle säga.
Men vad gjorde Stefan i Stadsparken då och varför tittade han så konstigt på Bengt? Det är väll lika bra att fråga honom tänkte Ludde.
-Jo..eehe...Stefan...
-Ja vad är det?
- Joo vad gjorde du...i Stadsparken eehe....du vet den där söndagen, Ludde stammade och lät väldigt nervös.
Stefan brast ut i skratt och sa:
-Jo förstår du. Det var jag som hittade den mördade och ringde polisen, sen fick jag stanna kvar och svara på massa frågor, men jag sa inget för jag ville inte göra dig onödigt rädd. Jag hoppas att du förstår?
Ludde skrattade lite smått, sen sa han:
-Det viktigaste är att vi litar på varandra!









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar